Lite närmare slutet

224 mil är det kvar. Ser fram emot den dagen jag sätter mig i bilen för sista gången och rullar de där sista 8 milen hem och därmed slippa spendera 2,5 timme i bilen per dag.

Mycket av projekten är klara nu på jobbet och jag skall börja med min sista rapport på måndag och samla de filer och beräkningar som någon behöver ta över och göra. Har en relativt diger lista att gå igenom men varje sak som jag betar av är helt och hållet klar. Inget jag behöver gå tillbaka till.

Plus att jag skall packa ner kontoret.

Insåg bara för någon dag sedan att mycket av det jag har på kontoret inte kommer att behövas på mitt nya kontor. Vet inte varför jag tänkt på det tidigare. Radio, ficklampa, skyddskläder, mätinstrument, dokumentation. Listan jag göras väldigt lång. Vissa av saker kan behövas när jag besöker kund i framtiden, men de behöver inte vara tillgängliga på samma sätt som idag. Och som de har varit de senaste 8 åren genom tre anställningar.

Så även om jag vet vissa saker som definitivt skall till kontoret, kommer det blir svårare än vad jag trodde.

Nytt kontor och avslut

En spännande dag väntar mig.

Skall i eftermiddag förbi för att hämna lite nycklar, passerkort och lite annat smått och gott till mitt nya jobb. Men framförallt så kommer jag förhoppningsvis få veta och se vilket mitt nya kontor blir i Borlänge. Vilket jag finner väldigt spännande.

Man har ju planer på hur man skulle vilja inreda det, fast skulle alla planer genomföras behöver jag ett kontor stort som en lägenhet.  Det tror jag inte att jag får. Lär bli i samma storlek som mitt nuvarande krypin. Fast jag vet att det finns en viss förkärlek till glasväggar, så det gör mig väldigt nyfiken på vad som komma skall.

På jobbet plöjer jag på med både det ena och andra. Målet är att till på fredag skall alla projekt, rapporter och annat löst vara klart så jag de sista tre veckorna kan fokusera på att organisera de dokument som jag skall lämna efter mig och städa ut mitt kontor. Det är lite stressigt med andra ord just för tillfället, men jag ser mållinjen så det är bara att pressa på.

304 mil kvar

4 veckor, 19 dagar och det absolut viktigaste: 304 mil kvar att pendla.

Nu är jag verkligen på sluttampen när det gäller avslut. Har en rapport kvar att skriva för ett projekt (vilket är denna söndagens roliga uppdrag), sedan är det bara avslut med uppgifter och att montera ner kontoret. Målet är att sista veckan behöver jag bara puttra omkring och göra det dagliga. Inga extra undersökningar eller annat att rapportera av.

Ser även fram emot att få veta vilket som blir mitt kontor i Borlänge. Tanke är ju som sagt att kunna lämna av lite saker på vägen hem där och slippa få ett berg med lådor och påsar överallt. Lite sådant lär det ändå bli.

 

Nya leksaker

Nytt jobb innebär även att jag skall få nya “leksaker” för att kunna göra mitt arbete. Ny dator och ny telefon. Och det är svåra beslut man ställs inför. För datorn skall jag ha i 3 år och telefonen tills den ger upp eller det finns behov av att byta ut den.

En del av mig vill naturligtvis välja det största och häftigaste bara för att, samtidigt så kostar det ju företaget pengar och det kanske är bättre med något litet och smidigt. Så en del vill ju tänka ekonomiskt. Denna gång vann den första delen och det blev relativt kraftiga modeller på både telefon och dator. Framförallt för att jag kommer ju att behöva jobba borta från mitt kontor relativt frekvent samt på tåg, så då är det ju bättre att man inte är begränsad i hur man kan arbeta. Datorn blev även av en lite större modell på nästan 16 tum.

Nu börjar det mesta vara klart inför mitt nya jobb. Nästa vecka skall jag upp och fotas för passerkort och få lite nycklar. Får förhoppningsvis även se vilket som blir mitt kontor i Borlänge, och kan då lämna av saker allt eftersom jag tömmer mitt kontor i Garpenberg.

Spännande minst sagt.

Uniformen åker ut

En av sakerna som jag faktiskt ser fram emot i mitt nya jobb är att jag inte längre “behöver” bära den uniform som jag har burit dagligen i närmare 8 år på jobbet. Alltså underkläder, strumpor och t-shirt tillsammans med skyddskläder från jobbet som man kan jobba och bli svettig i utan att det märks för mycket. Som dessutom fungerar när man sitter på kontoret en hel dag. Och tål slitaget utan att man måste köpa nytt varje månad.

Hållbarheten på den nuvarande omgången börjar gå mot sitt slut, så det var dags att köpa en ny laddning. Något som jag nu slipper.

Istället kan jag börja använda mig av den garderob som införskaffades för ett antal år sedan och mer eller mindre har legat helt stilla i lådorna. Ser faktiskt fram emot att få ha lite finare och till viss del bekvämare kläder på mig dagligen. Har mängder med tröjor och byxor som inte ens har använts sedan jag köpte dem för 3-4 år sedan.

384 mil kvar

Räknar som sagt inte ner dagarna så mycket som jag räknar ner mil bakom ratten. Speciellt nu när det tar ännu längre tid att ta sig hem, då närmare 7 km av den väg jag normalt kör håller på att byggas om. Till det bättre dock, men de kommer först att vara klara med allt efter det att jag slutat pendla till Garpenberg.

Även om jag räknar ner så ser jag fram emot en välbehövlig semester i slutet av alla dessa mil. Hela 5 veckor blir det att bara kunna puttra runt hemma och ta det relativt lugnt. Är dock lite fundersam över vad jag vill göra på semestern. Fortsätta lite på renoveringen hemma. Kanske fokusera lite på träningen med fler och längre pass på gymmet? Eller bara plantera mig själv framför ett eller flera spel från tidig morgon till sen kväll.

Vi får se helt enkelt.

I’m the boss

För första sommaren på 5 år så är jag formellt chef sedan i måndags, och kommer att vara det till jag går på semester.

Tidigare så har jag fått äran att ha ansvaret på somrarna när vi pusslar med semestrar dock utan befogenheter för detta, så inför denna sommar begärde jag ett formellt tilldelande av ansvar. Och det fick jag. Så jag är formellt tillförordnad chef. Och nu har jag mängder med MAKT! Lovar dyrt och heligt att inte missbruka denna…. (he he he…).

Jag vägde fram och tillbaka om jag det var nödvändigt, men det var två tunga skäl som vägde över till att det skulle till ett förordnande. Dels det formella. Har jag ansvaret skall jag även ha befogenheterna som följer med det och att det skall inte finnas något tvivel om vad som gäller. Det andra var dokumenterad erfarenhet av att ha haft en chefsposition, även om den är tillfällig. Något man kan skriva på CV’t helt enkelt.

Min största insats hoppas jag dock blir den APT som jag skall hålla i och målet är att göra det till något mer än att sitta i ett konferensrum i en timme. Skall försöka få in lunch, lite team building så. Som jag och tydligen fler på avdelningen har saknat.

Massivt firande

Igår var det födelsekalas modell större. Eller större för oss i alla fall. Sambon fyllde 40 i fredags och igår var vi i stugan för att fira detta med släkten.

Det blev bubbel, grillat och massa gottit till efterrätt och sång för födelsedagsbarnet. Vädret hade vi tur med också. Och en massa vin naturligtvis. Själv höll jag mig till läsk och te så mycket det bara gick. Vinet lyckades jag hålla mig ifrån men det blev ett lite bubbel som slank ner.

Så förutom pizzan jag klämde ner som lunch i fredags blev ju en massa mer mat igår. Magen är med andra ord lite i uppror milt sagt. Det var länge sedan jag mådde så här pass dålig efter ha frossat loss. Kanske blir det en tur till Lugnet för en simtur om inte vädret ställer till det.

Nedräkning

Vissa räknar dagar. Andra veckor till en stor event. Jag räknar mil. Specifikt mil i bilen till och från jobbet.

Jag har runt 500 mil kvar att pendla till Garpenberg tills jag går på semester och därmed avslutar min anställning. För många mil blir det totalt på ett år. Jag har uppskattat att totalt per år blir det närmare 3400 mil som jag kör till och från jobbet. Varje vardag tillbringar jag 2.5 timme i bilen för just transport till och från jobbet. Förutom tiden så kostar det ju en hel del. Två delar som jag ser fram emot att få tillbaka nu med det nya jobbet.

Sedan jag började i Garpenberg så har bilen passerat både 10.000 mil och 20.000 mils sträcket på mätaren, så den har tjänat mig väl och kommer förhoppningsvis tjäna oss i många år till.

Dags att skriva här igen

Denna gång var uppehållet inte frivilligt eller på något sätt att jag glömt bort bloggen. Inga nya inlägg har gjorts för jag har haft en liten hemlighet. En hemlighet som jag varit väldigt nära att avslöja här. Faktum är att detta är det tredje inlägget jag påbörjar att skriva om den. Skillnaden är att de andra två behövde jag radera för allt var inte helt klart.

Så vad är hemligheten då?

Jo, jag skall byta jobb. Dock inte stad denna gång. Från och med 3:e september börjar jag jobba som konsult åt ÅF. ÅF är ett stort konsultföretag med närmare 12.000 anställda världen över. Den lilla sektionen jag kommer att jobba åt sysslar med processutveckling och miljöfrågor. Ett väldigt brett område men samtidigt en stor utmaning och en chans att lära mig något nytt.

Mitt “hemmakontor” kommer att vara i Borlänge, men jag kommer att tillbringa 1-2 dagar i veckan (i snitt) i Solna i Stockholm på ÅF’s huvudkontor. Så det blir lite pendlande med tåg. Och till Borlänge så blir det buss. Inget mer bilkörande för min del. Ingen regelbunden sådan i alla fall. Ibland lär det bli att man tar bilen, men det blir inget måste som idag. Man kan bara sitta och slappna av så sköter någon annan transportbiten.

Fast det var en lång intervju för att få jobbet. Först en 2,5 timmes intervju i Borlänge, följt av en 2 timmars intervju i Gävle. Och som grädde på moset blev det en 1,5 timmes intervju i Solna. Fast det gick snabbt ändå.

Det blev mer eller mindre klart redan förra veckan, men det var först idag som jag sade upp mig. Så nu har jag 8 veckor med jobb kvar som anställd på Boliden sedan går jag på semester. Lite vemodigt är det allt att lämna, men förhoppningsvis kan jag göra många återbesök under åren som kommer.

Load more