Lokala egenheter

Jag börjar närma mig halvåret nu här nere i mellansverige och förutom väder, vind och bristen på en te-handlare är det mesta precis som vanligt. Förutom på några få punkter. Den första är att jag har kom på mig själv för någon vecka sedan att uttala en mening med den blandning mellan östgötsk dialekt och äkta “gnällbältiska” som finns norr om Motala. Väldigt skrämmande som ni säkert kan förstå. Men det är väl bara att acceptera att det lilla norska som kröp in i mitt ordförråd har ersatts med något annat. Eller det finns säkert kvar men jag måste tala med någon på norska för att det skall dyka upp igen.

En annan egenhet är butiksbiträden.  Å ena sidan är de flesta väldigt hjälpsamma, trevliga, snacksaliga och gör så mycket det bara går för att hjälpa en. Mycket mer än vad jag upplevt på någon annan plats, vilket är väldigt trevligt. Har aldrig fått så mycket extra spontan hjälp i alla typer av butiker som här i området. Å andra sidan finns det även deras motsatser som inte alls är intresserad av att hjälpa en, korta i tonen och snarast vill få en ut ur butiken så de kan fortsätta hålla på sina telefoner. Väldigt mystiskt. Som tur är utesluter detta inte någon butik för min del, men jag har börjat “se” vilka som är de väldigt hjälpsamma personerna.