Mindre lego detta år

Detta år blev det inte lika många legobyggsatser som förra året. Som var extremt även för mig. Denna gång fick det räcka med en byggsats i år. Och inte en Technic byggsats utan en ren byggsats utan massa specialbitar och kugghjul. Modellen i fråga är av Tower Bridge i London och det är en massiv modell.

Två dagar tog det att bygga den med lite pauser. Visst, det skulle kunna ha gjorts på en dag med en tidig start och sen kväll, men man vill ju njuta lite av upplevelsen på vägen. Så här blev det i alla fall när den blev klar.

Hela modellen i sin härlighet

Detaljbild på ena tornet

Och det andra…

En modell var tillräckligt för i år. Har en massa andra projekt på gång. Jag har byggt klart LED lampan men skall ta med delarna till jobbet för att få dem “sammansatta” med krympslang som är lite bättre än det jag har gjort med eltejp. Sen skall den installeras och då utlovas bilder.

Ludd strular till det

Åter igen är det flytt av datorkablar, elkablar och gud vet vad som gjorde att bloggen försvann från nätet. Och jag vet inte varför men det är alltid min server som inte kommer upp. Eller att nätverkskabeln sätts i fel uttag. Eller något annat som drabbar just mig. Alltid något som strular.

Då jag tycker om min lilla blogg så kommer jag inom en relativt snar framtid att flytta den från servern på ludd till en liten Pi dator jag har här hemma. Det blir fortfarande samma address mm, men då får jag kontroll på hårdvaran igen på ett sätt som jag definitivt inte har nu.

Det tråkiga är att jag för inte mindre än 3 år sedan investerade i en dator jag kunde sätta på ludd och skulle klara av att leva i minst 10 år. Sedan fick det räcka. Intresset har redan börjat sjunka just för den delen men bloggen var ju en bra sak som jag ville behålla.

Nu är det enkelhet jag vill ha. Och med OneNote så försvann behovet av min Wiki där jag skrev ner saker som var bra att behålla. Och med ett abonnemang på office så har jag backup utrymme online så det räcker och blir över via OneDrive. Det enda som är kvar är just bloggen som jag gärna vill behålla och fortsätta med.

Träna upp inför julen

Då har man gjort de första två passen på det “nya” gymmet. Fast det är ju samma lika som tidigare. Det som dock sitter bra nu är att komma iväg och träna minst två gånger i veckan. Och min ändrade kost med att bara äta tre mackor med leverpastej på kvällarna funkar väldigt bra. Precis som tidigare. Vissa dagar är jobbiga på kvällen men då finns det russin att tillgå.

För mig så funkar denna variant av 5:2 väldigt bra faktiskt. Det är bara fredagarna som det är lite hårt att hålla emot efter en vecka på jobbet. Men det tar tid innan man märker något på vågen. Tidigare har det tagit 4-5 veckor innan vikten börjar minska, och då det är fjärde veckan nu är jag väldigt förväntansfull på vad vågen kommer att visa på lördag morgon.

Nästa vecka blir dock en utmaning. Jag skall till stockholm och gå på kurs. Med hotellboende och allt nästan hela veckan. Får fundera ut hur jag löser och klara av detta.

Utflykt till Jönköping

Fredags eftermiddag så satte jag mig åter igen i bilen för att köra söderut. Börjar kunna den här vägen nu relativt bra. Målet var Dreamhack Winter 2017, för en dag i alla fall.

För det första så var det definitivt en upplevelse. Minnen från när man själv satt med kompisar i en källare och spelade helgen igenom kom tillbaka. Men efter någon timme där så minns jag även hur man mådde efter en sådan helg. Och hur slut i skallen man var. Jag är definitivt to old for this shit.

Det var bara lördagen som vi var där och det var smärtsamt uppenbart jag hade väldigt lite koll på vad som händer i spelvärden just nu. Eller har hänt de senaste 10 åren. Tacka vet jag ett stillsamt strategispel och inte dessa hypersnabba, ADHD inspirerade spel som finns idag. Imponerande var dock de som klarar av denna typ av spel.

En något udda upplevelse var att det var kö på herrtoan och inte på damtoan. Så pass att jag en gång faktiskt fick smita in på damernas. För det var kris.

Mera snö!

Det var inte lugn och rofylld snö som föll. Utan här vräkte det ner. Säkert 20-30 cm totalt. Vintern är här. Punkt. Slut.

Snö på baksidan

Det blev ett mindre träningspass också att skotta bort snön på tomten så det går att ta sig in och ut från huset. Detta efter mitt sista träningspass på MåBättre i Hedemora. Från och med fredag så går jag på Actic istället. Fast det är samma anläggning. MåBättre har sålts till Actic så vi får se hur detta blir. Det finns en viss risk att det blir dyrare när min bindningstid går ut om ett år.

Snö!

Nu har det börjat snöa ordentligt och den första skottningen av snö är genomförd. Tung och härlig kramsnö. Ungarna på i “kvarteret” hade roligt i alla fall. Dock är det lite mer riskabelt att köra till och från jobbet. Minst 6 st olika olyckor vad jag minns bara idag i närheten av Falun/Borlänge. Och då har jag säkert missat några.

Väl hemma så sitter jag mest och leker med min Pi dator. Och planerar de projekt som jag gärna vill göra med denna. Förutom som kontrollenhet för ett “smart hem” så på önskelistan står att bygga en “magic mirror”. Detta är en datorskärm bakom en envägsspegel. På skärmen kan man visa tiden och lite annat roligt och där skärmen inte lyser så fungerar den precis som en spegel. Typ såhär:

(bilden är ärligt snott från internet).

Får se när jag har tid att ge mig i kast med detta projekt.

Nya leksaken

Bygget av lampan som jag skall styra med datorn går sakta framåt. Förra helgen köpte jag de delarna som behövdes för mitt lilla bygge. Själva datorn som är en raspberry pi med ett tilläggskort för att kunna hantera den trådlösa anslutningen som sker via z-wave. Helt installerat ser det inte mycket ut för världen.

Liten och söt kan man också säga om den. Det stora problemet var att hitta de LED som den skall styra. Något som var svårare än vad jag hade trott. De första jag hittade hade integrerad styrning, vilket inte alls fungerar. Nummer två var endast på 5 volt, vilket inte heller funkade. Behöver 12 volt. Men tredje gången gillt så hittade jag det jag behövde. Dock mycket dyrare än vad jag hade tänkt. Nu skall det bara kopplas samman.

Det går bara framåt

Igår så var det två år sedan T och jag “började kila stadigt”. Och vilken resa det har varit under dessa två år. Vi har definitivt inte stått stilla. Bara det att vi endast 2 månader började prata om att flytta samman och 4 månader efter att vi träffats för första gången skrev på för att köpa ett hus. Bara sådär. Så som man brukar göra.

Det har varit en enorm förändring i mitt liv, med tanke på att jag levt större delen av mitt vuxna liv ensam och kunnat styra och ställa precis som jag ville och vad jag kände för. Nu är det väldigt mycket mer komplicerat, fast på ett väldigt bra sätt. Skulle inte ändra på något.

Vi firade igår genom att äta på Pinchos här i Falun. En väldigt annorlunda upplevelse men en positiv sådan. Jag gillade det väldigt mycket och kan lätt tänka mig gå dit igen och prova alla udda drinkar som de hade. Allt som verkade lite udda bland maten beställdes och allt var väldigt gott.

Back to basics

En av de första sakerna som min PT sade till mig för nu över 3 år sedan var att jag behövde äta mer för att orka med min träning. Ordentlig lagad mat på kvällarna och mer protein på mellis (kvarg, vad annars). Och jag försökte. Men det kändes mest konstigt att äta hela tiden. Speciellt när jag inte ens var hungrig. Vikten gick inte helt oväntat rakt uppåt. Oavsett hur mycket jag tränade.

Mellis försvann relativt snabbt, men jag höll i lagad mat på kvällarna. Tills nu. För vikten har mer eller mindre legat stilla mer än ett år. Vilket är lite frustrerande när man kämpar men inget händer och bara man råkar äta lite för mycket taco’s så måste jag hålla igen i två veckor.

Något som dock funkade var hur jag åt tidigare, så det är back to basics som gäller. Gröt till frukost, en lite större matlåda, två äpplen under dagen och tre mackor på kvällen på vardagarna. Helgen är det sedan fritt att äta vad jag vill och hur mycket jag vill. Inte för att det brukar bli så mycket, då man vänjer sig vid att äta mindre. Det blir min helt egna variant av 5:2.

Nu gäller det bara att komma igång. En vecka avklarad än så länge.

Ett blont ögonblick

En tumregel som jag följer är när vinterdäcken åker på så byter jag även vindrutetorkarna på bilen. Inget superspeciellt men gör att jag faktiskt kommer ihåg att göra det. Original till volvon är inte gratis direkt om man får uttrycka det så, vilket i sin tur gjorde att jag ville testa Biltema’s variant som är betydligt billigare.

Visst man får vad man betalar för, men vissa saker kan ju faktiskt vara bra nog.

Då sambon skulle ner till stockholm en sväng, så gjorde jag slag i saken och gjorde bytet till de nya kvällen innan. Så bilen är så säker som det går. Gick lika smidigt som det brukar. Dock när sambon kommer hem så klagar hon på ränder och att det var svårt att se ut. Någon jag själv märker på morgonen dagen efter. Totalt värdelösa är min tanke. Värdelösa och livsfarliga!

Så på vägen hem. In på Volvo för original som jag vet fungerar. Ut för att byta till de nyinköpta torkarbladen. Då ser jag en liten plastbit som sticker ut på sidan av torkarna. Första tanken är naturligtvis att de har redan börjat gå sönder. Efter mindre än 48 timmar. Petar lite mer på det och det är nu jag inser mitt blonda ögonblick.

På torkarbladen sitter det ett skydd i hårdplast. Som skall tas av efter montering, vilket jag då inte gjort på någon. Tar av dem och testar torkarna. Naturligtvis så fungerar de perfekt.

Där står jag. Utanför Volvo. Med nyinköpta original torkarblad och känner mig väldigt dum. Så pass dum att jag inte går tillbaka in och lämnar tillbaka dem, för det har inte gått mer än 3 minuter sedan jag lämnade butiken.

I andra goda nyheter: Jag har varit förutseende nog att köpa nya torkarblad till nästa års byte. Preparation is key.

Load more