Kroppen straffar mig

Efter 11 dagar med mer än 10 timmar hårt arbete per dag i sträck tycker min kropp det räcker. Tidigare så brände jag ljuset i båda ändar, nu går jag hårt på med eldkastaren. Och lite förståeligt vill inte kroppen vara med i spelet längre.

Dagen började relativt bra och jag fick gjort allt det jag skulle ha gjort. Planen hade dock ett litet problem: Alla andra hade kommit på samma sak som jag. När jag hämtade släpet stod det bara 4 st framför mig i kön som även de skulle ha grindsläp och kön ute vid återvinningen var lååååång så det tog en timme att göra första varvet med bråte att slänga. Två varv senare så “skulle jag bara” ta mig genom stan för att hämta mina dörrkarmar till klädkammaren och arbetsrummet. Inte en så bra ide. Hela staden är överbelamrad med bilar, så även om jag överlevde och fick gjort det jag skulle så är bilkörning under denna vecka tills Vätternrundan är över följt av ett stort svart: Njet!

I andra nyheter så har Ikea åter igen fallerat med att leverera enligt utsatt datum och istället för på måndag så blir det på onsdag. Ingen stress alls… Denna två dagars försening kommer dock att uppskattas av kroppen som får en eller kanske två hela dagar där det inte finns något direkt tungt att göra. Något som jag med säkerhet kommer att straffa den för när väl köket kommer.

Leave a Reply

Your email address will not be published.