Först långfärden

Då var man säkert framme i Simrishamn efter 40 mil på svenska julvägar. Allting gick lugnt till, nästan hela vägen. Det var när jag korsade gränsen till Skåne som alla bilförare som inte kan köra dök upp. Som tycker att bara för att vägen är “tom” på snö så kan man blåsa på med slitna sommardäck i 140 km/h. Att vägarna uppenbart var blöta, temperaturen var runt -2 och spår av svartis fanns överallt verkade de ignorera. Eller de som gör kardinalfelet som är livsfarligt: att panikbromsa från 90 till 50 när de “plötsligt” hamnar i kraftig snörök (eller väldigt tät dimma). Inga krockar eller olyckor som tur var.

Oavsett dessa galningar på vägarna så kom jag i alla fall fram och bilen fick en rejäl genomkörning. Då jag har den lilla färddatorn som avslöjar medelförbrukning och medelhastighet så har jag på dessa 40 mil (av 4400 på mätaren) sänkt genomsnittsförbrukningen med 0,2 liter per mil och höjt medelhastigheten från 25 till 27 km/h. Så ägaren innan mig verkar endast ha kört i stadstrafik och förbrukat en massa bränsle med att göra det.

Om alla siffror stämmer så ligger min förbrukning runt 0,48 liter per mil i den blandade körning med mycket motorväg som jag nu kört. Så med lite tur så stämmer min beräkning att detta kommer att spara runt 1000 kr per månad för mitt pendlande.

Leave a Reply

Your email address will not be published.