Stopp direkt

Så var det den stora dagen i morse. Den med stora nålar och en Linus på golvet. Då jag och nålar inte är den bästa kombinationen så var jag lite nervös på bussen, men om jag någonsin skall bli mer van vid dem så är ju detta ett sätt. Ta tjuren vid hornen helt enkelt. Dock så gick det inte så bra. Blodvärde togs(161) och blodtrycket var nära den övre gränsen men fortfarande normalt. Sen skulle det tas blodprov. Där tog det liksom stopp. Inte för att jag sprang runt som en nackad höna, utan att jag är svårstucken.

Först var det höger arm och det missades fatalt, blodkärlet rullade undan. Sen var det vänster arm, och då var samtliga 3 sjuksköterskor där och diskuterade och petade och den mest erfarna fick prova att sticka mig. Det gick inte heller. Och om 3 sjuksköterskor som sysslar med detta på heltid misslyckas så är ju nästan frågan om jag har ett blodomlopp alls… Så med ett stick i vardera arm, blev det ett “tack för intresset, men detta går tyvärr inte”. Mina blodkärl sitter helt enkelt för långt in i kroppen för att de skall kunna användas för att tappa mig på blod. Jag bävar till den dag då jag måste få ut eller in något via blodet, för då lär de behöva kapa min arm eller nått sånt för att hitta en ådra stor nog för att sätta giganto-nålen i.

Så med detta “misslyckande” var veckans aktiviteter slut, och jag får gå tillbaka till att sitta framför datorn hemma och få tiden att gå. Det är ju två veckor tills kurserna jag sökt börjar, men det känns som om det kommer att bli två väldigt långa veckor.

Leave a Reply

Your email address will not be published.