Återvända till mörkret i gruvan…

Kanske inte så överdramatiskt, men jag behövde någon form av titel på detta. Imorgon skall jag tillbaka till Garpenberg men denna gång som expert/konsult i två olika projekt som jag jobbade med innan jag slutade. Alltid kul att vara behövd.

Dock är det inte utan känslor återkommer. Har ju saknat de gamla kollegorna och de hyss som vi hittade på under min tid där. Vissa andra saker som stress och lång väg att pendla har jag inte saknat. Så det är med blandade känslor jag imorgon knatar in genom grindarna som konsult.

Hösttur med kameran

I söndags var jag och frugan ute och gick med kameran i högsta hugg för att försöka fånga höstfärgerna. Lite sent tyvärr då mycket hade redan fallit, men lite satt kvar så det blev några okej bilder.

Jag gör något

Efter ett antal dagars väntan utan något projekt, så är jag nu igång med inte mindre än tre projekt samtidigt. Vilket är “lagom” just för tillfället. I framtiden kommer jag säkert att kunna och behöva hantera fler projekt samtidigt, men just nu är det en bra start.

Trivs gör jag också. Faktiskt bättre än vad jag hade förväntat mig nu när jag även har arbetsuppgifter som måste göras. På fredag blir det min första After Work som jag anmälde mig till. Bowling och mat (och öl) på O Leary’s är det som står på schemat.

Hemma så rullar det på i ett skönt tempo med lugna helger och bra med tid att återhämta sig. För just tid behöver jag. Eller kanske inte behöver egentligen. Jag har fastnat i ytterligare ett nytt spel som är långt mer beroendeframkallande än Fallout 4 som jag spelade i våras.

Nu är det Rimworld.

Man krashlandar på en planet med tre personer och det gäller planera husrum, mat, försvar, el, sovplatser och så mycket mycket mer åt dem så de överlever. För det är just att överleva som är målet nu i början. Det är inget superflashigt spel men ett strategispel som fokuserar på resurshantering och planering långt in i framtiden.

Kul är det i alla fall. För den som har ett nästan maniskt kontrollbehov över små gubbar kan jag starkt rekommendera det.

Tillbaka till brottsplatsen

Efter vad som får kallas en relativt lugn vecka på kontoret är det nu en vecka på resande fot som gäller. Och stegen har sin riktning mot Luleå. Denna stad där mina ungdomssynder skedde fast efter att jag fyllt 20. Så en teknikalitet på åldern men inte upptågen.

Det är inte bara Luleå. Skall en tur till Skellefteå också. I Luleå är det SweMin dagarna som jag och fyra andra kollegor skall deltaga på. Ser fram emot detta och att få testa det tankesätt jag nu behöver ha som konsult och förmedlare av tjänster.

Resan avslutas i Skellefteå med ett besök hos en kund för lite riktigt arbete. Skall bli riktigt skönt att få lite information att bita i igen och “arbeta”. Även om introduktionen har varit mycket jobb, så har jag inte direkt utfört något produktivt arbete sedan jag slutade i Garpenberg i juli. Hela två månader utan att beräkna något eller utvärdera något.

Det kliar milt sagt i fingrarna.

Hektiskt vecka

Nu när man haft en hel dag med vila så inser man hur mycket som hände i veckan som var. Där och då så kändes det inte så farligt utan man rullade på och fick saker gjorda.

Resa till och från Stockholm, heldagar med möten, lära sig tidrapportera och mycket mycket mer. Känns som att varje vecka blir man översköljd av ny kunskap och nya insikter. Det kan låta stressigt, men jag njuter faktiskt. 

Och en av de anledningarna är: morgonmöten. Frånvaron av dem alltså.

Tidigare var de första 2-3 timmarna på jobbet alltid en stressig tid med att gå igenom data, lösa direkta småproblem och rapportera av dygnet eller helgen som gått.

Något som jag är väldigt glad att jag slipper nu. 

Mentalt mår jag mycket bättre av hur arbetsgången är nu och att man kan fokusera på bara några få projekt utan att riskera bli avbruten vilken sekund som helst med något kritiskt produktionsproblem som sedan tar upp resten av dagen.

Första tjänsteresan

Då har man varit i Stockholm och på ÅF’s huvudkontor för mitt första möte. Tekniskt sett två möten som varade hela dagen med en 45 minuters paus mellan. Så förutom att man gick upp halv fem för att hinna med tåget så blev hjärnan lagom manglad när man försökte hänga med i svängarna.

Det har dock varit kul att träffa mina övriga kollegor i sektionen. Att vara konsult är ju lite av ett ensamt arbete rent generellt, så denna typ av möte är ju ett av sätten som man håller kontakten. 

Resan är dock inte över ännu. Kommer att puttra omkring på kontoret i Solna tills på torsdag, främst för att ha tid att prata med mina nya kollegor och upptäcka vad de kan. Tydligen så har vi ett labb också i Solna, så det skall jag ta en titt på idag.

Men nu är det dags för frukost så det gäller att hålla hårt i glupskheten och inte på allt som finns där. Kommer ju att bli ett antal hotellnätter framöver i tjänsten och jag försöker ju tappa en hel del kilo.

Mailstrul

Sedan jag mitten av juli när jag började få frågor om vilken användare och mailadress som jag önskade få på ÅF, så har jag önskat den jag har haft hos både Boliden, Zinkgruvan och på alla andra tjänster som har något med e-post att göra. Men det gick sig inte. Det var inte normal policy.

Dock i röran med att skapa adresser i systemet så tog jag kontakt med IT för att reda ut det och rensa upp så det inte låg en massa adresser som jag inte svarade på. 

Pratade lite lätt med dem och tro det eller ej men det var en som hade exakt den adressen som jag ville ha (linus.lejon.isaksson@…). Blev lite paff. Finns det en till i Sverige som har exakt samma namn som mig! Och på samma företag dessutom!

Stackarn hade han blivit indragen i kaoset runt min mailadress bara för vi hade samma förnamn och ett av mina två efternamn.

Men efter lite mailande och pratande med IT (han hade bättre koll än jag), så var hans e-post återställd. Och nu väntar jag som på nålar att jag faktiskt får denna adress, då det tydligen ändå var möjligt.

Jag förstår att man kan ha vissa policies men hoppas de kan göra ett undantag i just detta fallet. För då kan de ju anställa en Linus till med mitt andra efternamn 🙂 

Första veckan avklarad

Det har varit en väldigt intensiv vecka där tiden bara flugit fram utan att man riktigt haft koll på det. Rätt vad det är visar klockan att det är dags att gå hem. Men mitt ibland det intensiva så har jag kommit igång bra på jobbet. En av de bästa introduktionerna jag varit med om faktiskt även om det är väldigt mycket på egen hand.

Lite måste man dock lära sig av andra och jag har nästan dagligen kontakt med min Buddy från Gävlekontoret som jobbar på samma sektion som jag. Skype är det vanligtvis det som gäller, men under nästa vecka har jag tänkt åka till Gävle för att sitta där och jobba. Kanske diskutera lite projekt som jag kan ge mig i kast med.

Inte för att det behövs. Två projekt har jag redan fått i mitt knä och behöver börja planera för både resa och även om det är lite lätt övervakat av chefen så jag inte spårar ur så är det mina projekt att genomföra och slutföra. 

Nu gäller det bara att lyckas skaffa fler uppdrag så jag har att göra under hösten.

Bekymmersfri pendling

Efter att ha pendlat med bil till jobbet i så pass många år (och flyg innan dess), är jag nu tillbaka på den miljövänliga sidan av pendling. Buss eller samåkning med frugan.

Efter några dagar med missade bussar och att rent allmänt se förvirrad ut vid busshållplatserna så börjar jag få grepp om hur bussarna går. Det som är bra att de går ofta. Var 5:e minut kan jag mer eller mindre ta mig mellan Falun och Borlänge. Så det gäller bara att hitta den buss som passar bäst med den som för mig från knutpunkten och hem.

Med väntetid så tar det bara 40 minuter totalt. Och denna tid kan jag mer eller mindre bara sitta och slappna av. Ingen stress i köer eller med parkeringar. 

Kom snabbt in i hur bekvämt det faktiskt var i Luleå med bussen till och från stan. Så det känns som ett vinnande koncept. Plus att det är billigare än att köra bil.

Konsulten igång

Då har jag klarat av både första och andra dagen på det nya jobbet, men det har inte varit lugna dagar. Första dagen blev det att fixa med telefon, dator och en massa annat som skulle “sättas igång”.

Denna andra dagen har inte varit mycket lugnare. En kollega, min “buddy”, med min introduktion i de grundläggande systemen och vara mitt stöd i min introduktion i allt som ÅF är. Något som kommer att ta lång lång tid.

För det är långt fler system än vad jag trodde.

Det främsta är att jag varje vecka måste rapportera hur mycket timmar jag gjort på olika projekt och mina aktiviteter i de projekten.  Så en hel del mer dokumenterande än vad jag är van vid.

Load more